belson

På tågstationen i Teheran träffar jag Sebastian och Dawou, svensk och hollänadre och en bulgar som jag glömt namnet på. Vi har mkt trevligt de tre dagar tågresan tar. Dricker öl och är allmännt otrevliga. När vi bytt till de turkiska tågen hamnar jag i en hytt med en allmännt äcklig kille så jag sover sista biten i deras hytt. Landskapet är östra turkiet är jättevackert även fast en turkisk tjej spenderar timmar med att stirra ut genom fönstret och säga "terror, terror, PKK" och göra diverse skjutvapen-ljud. Det är lite roligt. De promenerande människor vi ser utanför fönstret blir alla klassade som terrorister. Det är även en kille med på tåget som vi kallar crazy-guy. Han är galen, försöker få Dawou arresterar i gränskontrollerna och går runt och sprider rykten. Senare erkänner han att han måste söka läkare för någon typ av psyksjukdom. Det är även en iransk kille som vi hänger en del med, som blir utfrågad av något han säger är spioner angående min och Sebastians relation, hurvida den är "helthy". Sjukt. 

Kommer fram till Istanbul klockan 10 på sondagkvällen. Alla är fantastiskt glada och killarna skriker massa interna grejer över hela stationen. Jag fnissar mest. Istanbul lyser fint och luktar hav. Vi åker båt och är glada. Dricker öl och blir ännu gladare. Sebastian lägger sig aspackad på en tysk kille i vårt dormatory. Roligt. Jag garvar. Nästa dag är jag aspigg och Sebastian förstörd. Jag går till det hotell Frida och jag ska bo på och duschar i en timme. Det är alltså måndag lunchtid och senast jag duschade var torsdag morgon. Inga kommentarer på det. I alla fall så hanger jag med grabbarna och väntar på att Frida ska komma. Hon kommer och vi hänger i tre dagar och som vanligt så garvar jag massa. Vi ser på massa tuistgrejer och shoppar och sånt. Istanbul är vackert och europeiskt. Jag skulle kunna bo här.