Beirut dag 2
Kategori: Allmänt
Det börjar med att Lina kommer instormande arg som ett bi med lödder i håret och skriker:
- Det finns inget vatten!
Efter detta åkte vi (detta vi är även inkluderat en engelsk tjej vi delar rum med) med en onödigt sur taxichaufför till busstationen, tog en service till den lilla staden Jonieh, från vilken den skräckinjagande telferiq går - en kabinbana med vilken man åker upp längs berget för att besöka den libanesiska jungfrun Harissa. Vacker utsikt. Lina var livrädd. Statyn och området var kitsch (tycker Bella).
Sen åkte vi till Nahr el-Kelb (hundens flod) för att spana in lite inskriptioner som arméer ristat i gorge-väggen för att tacka för goda passeringar genom den enda genompasseringen genom berget i krigstider. Det fanns gammalt och nytt. Lagom upphetsande.
Sen tog vi en taxi längs med floden upp på berget för att spana in Jeitta Grotto, Libanons kandidat för de sju underverken. Det var fantastiskt! Gud vilken grotta! Googla så får ni se bilder.
Sen åt vi lunch på en helt tom restaurant med julpynt, som även det gick i kitschens tecken, och hysteriskt rolig julmusik. Faktiskt riktigt god mat, men mycket bisarrt med den uppoppade piff och puff-musiken till.
Sen åkte vi tillbaka till Beirut i den ngt kaotiska trafiken. Såg smutsiga barn som sprang mitt på motorvägen och hängde på bilarnas backspeglar. Livsfarligt, jag fick ont i magen.
Sen blev vi avsläppta på motorvägens refug, sa hejdå till den engelska tjejen, och gick sen trycka mot en vägg och garvade tills vi kom på säker mark.
Sen började det ösregna, Lina sov sin törnrosasömn, Bella försökte hysteriskt skypa fastän nätet inte funka, gick ut och köpte mat istället, åt på rummet, gjorde te och läste goda böcker.
Slut på dagen!
Puss